Ofta ställda frågor

Vad är naturbeteskött?

Med naturbeteskött avses kött från djur, som en del av året betat fritt på naturbeten, t.ex. nötkreatur eller får.

Vad är ett naturbete?

Vårdbiotoper, alltså ängar och fält, bladängar och hagar, skogsbeten och hedar, som är belägna omkring åkrar, klassificeras som naturbeten i föreningens kriterier. Som vårdbiotoper klassas också naturbeten utanför åkrar. Sådana här områden är:

Natura 2000-områden eller andra naturskyddsområden (andra områden än sådana där bete inte gör skada).
Skogsdungar på åkrar, åkerkanter och fornlämningar (så länge inte betet kan medföra någon skada på det).
Hotade arters livsmiljöer (så länge inte betet kan medföra någon skada).
Avtalsskiften för skyddszoner och åkrar som varit ogödslade i över fem år (högst hälften av den totala naturbetesmarken får vara av den här typen).
Stränder och skogar vid vattendrag och våtmarker utanför åkrar.

Vad är en vårdbiotop?

Vårdbiotoperna hör till Finlands mest hotade naturturtyper (bl.a. torrängar, lövängar, skogsbeten, hagmarker), som inte klarar sig utan kontinuerlig skötsel, dvs hävd. De är områden utanför egentlig åkermark, som inte brukats, bearbetats eller gödslats, utan upprätthållits genom bete eller slåtter. Av våra utrotningshotade arter är en fjärdedel helt beroende av ängar och beten. Vårdbiotopernas rika flora och fauna härstammar från de efteristida stäpperna och andra naturängar.

Kvar finns bara en spillra av den forna vårdbiotopsarealen och det skulle vara en stor förlust för oss alla, om de sista vårdbiotoperna skulle försvinnna. Betesdrift är den mest betydelsefulla skötselmetoden för att bevara de arter som är beroende av skötsel, dvs. hävd.

Är min gård för liten för att producera naturbeteskött?

Alla gårdar är välkomna. Målsättningen är att öka naturbetesarealen och även små objekt är betydelsefulla.

Får mina djur äta annat än foder från naturbeten under betessäsongen?

Ja, det får de. Över hälften av betesarealen som används för de djur, vars kött säljs som naturbeteskött, skall dock vara på naturbeten. Man får inte utfodra djuren med tilläggsfoder på naturbetena, utan djuren äter det som naturbetet producerar.

Vilka är kriterierna för naturbeteskött?

Kriterierna berör närmast förverkligandet av betesdriften. T.ex. ska över hälften av den betesareal som används för djur, vars kött säljs som naturbeteskött, ligga på naturbeten. Kriterierna hittar du på föreningens framsida. Kriterierna för naturbeteskött togs fram av WWF Finland i samarbete med andra aktörer år 2013. Målsättningen med kriterierna är att främja hotade vårdbiotoper med gemensamma regler för produktionen av naturbeteskött. Kriterier

Vad kostar det att bli medlem?

Ordinarie medlem kan de producenter av naturbeteskött bli, som uppfyller våra kriterier för produktion av naturbeteskött (kriterierna hittas i nedre delen av denna sida). Medlemsavgiften är 50 euro per år för ordinarie medlemmar. Medlemmarna får presentera sin gård med bilder på vår webbplats, och om man så önskas, en direkt länk till nätbutiken.
Stödande medlem. Till stödande medlemmar är alla vänner av naturbeten välkomna. Årsavgiften för en stödande medlem är 50 euro.
Donator/samarbetspartner. Om du önskar stöda vår förening med en donation eller om du vill inleda samarbete, tveka inte att ta kontakt per e-post: info@luonnonlaidunlihantuottajat.fi

Hur kan jag bli medlem i föreningen?

Genom att sända en epost till adressen info@luonnonlaidunlihantuottajat.fi

Som returpost får du en medlemsblankett. Genom att fylla i den, förbinder du dej till att producera naturbeteskött enligt kriterierna.

Vilken nytta har jag av att bli medlem i föreningen?

Syftet med föreningen är att samla ihop naturbetesköttproducenter i Finland och bevaka deras intressen. Målsättningen är att lyfta naturbeteskött i den offentliga debatten och att öka medvetenheten hos konsumenterna. Föreningen marknadsför naturbeteskött genom gemensamma åtgärder och kampanjer. Målet med det är att berätta om alla positiva aspekter med naturbeteskött och att på samma gång göra det mer tillgängligt för konsumenterna. Producentföreningen strävar också efter att främja skötseln av hotade vårdbiotoper och att öka kunskapsnivån bland producenterna genom gemensamma utbildningar. Föreningen ordnar också andra tillfällen för att stödja producenternas nätverkande och uppmuntra till utbyte av kunskap och erfarenheter.

Hur kan jag hitta en naturbetesköttproducent nära mej?

Genom denna länk hittar du gårdar som producerar naturbeteskött. På våra sidor hittar du gårdarna indelade enligt landskap och genom gårdsbesök kan du närmare bekanta dej med gårdarna och producenterna.

Hur kan jag stöda föreningens verksamhet?

Genom att köpa naturbeteskött och bli stödande medlem i föreningen.

Årsavgiften för stödannde medlemmar är 50 € per person.

Om du vill diskutera samarbete eller göra en donation, ber vi dej kontakta oss på: info@luonnonlaidunlihantuottajat.fi info@luonnonlaidunlihantuottajat.fi

På vilket sätt gynnar produktionen av naturbeteskött den biologiska mångfalden?

Naturbetena hör till våra artrikaste biotoper och de fungerar som hem för många utrotningshotade arter. Utan bete eller slåtter växer vårdbiotoperna och övriga naturbeten igen på bara några år. Betesdriften minskar på näringen och större växtarter och ger utrymme för mer krävande arter, som också gynnar insektlivet. Förutom växter, gynnas många insekter av vårdbiotoper och strandbetena är livsviktiga för många fågelarter. Gödseln från betande djur ökar på den biologiska mångfalden och t.ex. dyngbaggarna är helt beroende av den. Naturbetenas kontinuerliga växttäcke ökar på mångfalden också under jordytan, i jordmånen. Betandet upprätthåller förutom vårdbiotopernas artrikedom även mångfalden på andra områden.

Kan vi rädda vårdbiotoperna utan betande djur?

Att bevara vårdbiotoperna utan betesdjur, vore i praktiken omöjligt. För tillfället är ca 32 000 ha vårdbiotoper under skötsel/hävd och största delen av dem upprätthålls genom bete. Målsättningen är att få ca 15 000 – 30 000 ha till under hävd, för att skötseln av vårdbiotoperna för arternas och naturtypernas del skulle vara på en hållbar nivå. Utan betesdjur är målsättningen nästan omöjlig att uppnå på så stora arealer, eftersom slåttern och borttagandet av slåtterresterna är en så pass arbetsdryg process.

Naturbeteskött och klimatförändringen?

Naturbeteskött hör till den miljömedvetna konsumentens diet – mindre kött men bättre. De betande djuren utnyttjar områden utanför egentlig åkermark och omvandlar gräs, odugligt som människoföda, till protein av hög kvalitet. Naturbeten bearbetas eller dikas inte. Ett kontinuerligt växttäcke upprätthåller markens kolförråd och ökar på kolbindningen. Genom en välplanerad betesrotation är det möjjligt att effektivera kolbindningen. Naturbetena får inte gödslas och på detta sätt minskas användningen av gödselmedel, vars framställning orsakar utsläpp av växthusgaser. Dessutom bygger vinterutfodringen, på en gård som producerar naturbeteskött, på gräs/vallfoder. En välskött vall fungerar som en kolfälla och ett kolförråd. En vall binder desto mer kol, ju bättre den växer. Kolbindningen kan påverkas genom brukningsmetoder, som t.ex. slåtterhöjd och -tidpunkt eller genom mångsidiga vallfröblandningar och en välplanerad betesrotation.